Så här sas det först inom mig idag:
”Låt oss tala om Inomjordingarna som snart skall komma upp till er yta och ge sig till känna för er. De är Moder Agartha. De är … Silver, den heliga silvertråd som ni alla är knutna med. Ni är deras anförvanter, ni är deras släktingar, ni som går på Jorden nu och svarar till vårt tal.”
Efter en stund följde:
”Röster från Undre Jorden kommer till dig nu och kallar djupt ditt namn. Känn i ditt inre att vi kallar och sänder oss till dig för att du ska öppnas och ta emot oss
Vi har kommit
vi är här.
Vi är Sända från Gomorra du kan skriva så det går bra
Det är första tydliga budskapet på länge du får från våra norra breddgrader
Vi har kommit för att fira Ljuset från Norr
att det har kommit in och till er sfär. Att Ljuset nu är här, det vita har nått er äntligen, ni Nordbor av mången lången tid.” Här ser jag en bild av folk i norr, i djurfällskläder, det är vita vidder av is och av att färdas.
”Ni kan lära er något av dessa män, av detta folk. Ni kan lära er solitude, ni kan lära er att Gå och Höra sin sanning. Att vandra med Naturen, vara en del av den och vart den för er, är också en aning från dessa män av Norr.”
”Så, vi vill sända er långsiktighet…” Jag ser en man som spejar långt. ”Jag vill sända er Överflöd…” Jag förstår att mannen har inget och ändå allt han behöver. ”Jag vill sända er Gentleness då mannen går i Frid med Naturen och det som finns runtomkring honom. Jag vill sända er Mod att Vara.”
”Jag var Mond, den sanna, och jag Återvänder För Er när det är dags. Jag är mannen från Norr som kom tillbaka, som återvände för att visa er detta för er egen skull, för den tid ni har framför er. Tag med mig där ni går. Jag vill vara med er.”
Jag tror att vi kan kalla in Mond när vi önskar styrka och mod att gå på vår väg, och när vi behöver lugnet att gå ett steg i taget med det som finns runtomkring. Att vara med det som är. Jag önskar er en bra tid framöver.
En ny tid 